Här hittar du förslag på lite lättare vandring på vandringsleder runtom Offerdal, i natursköna områden i relativt lättgången och oftast lättnavigerad terräng. Observera dock att leder kan växa igen och markeringar försvinna och att det - liksom vid all vandring - rekommenderas att man har karta och kompass med sig, samt att man meddelar någon om vart man är och när man förväntas vara tillbaka.

För tips på fjällvandring i Sösjöfjällen och Oldfjällen, titta här!

Upplev naturen i Offerdal
Upplev naturen här i Offerdal på ett sätt du aldrig gjort förr!
Foto: Anna Filén

 

Fäbodleden längs med Finnån, Finnsäter:

En mycket trevlig vandring eller promenad är att följa den gamla fäbodleden i Finnsäter. Leden går längs med Finnån, till Finnåfallet, och vidare till de gamla fäbodarna. Läs mer om Finnsäter här.
Parkeringen finns strax söder om Finnsäter, vid kvarnen och sågen, och längs med leden sitter skyltar som berättar om sevärt längs med stigen.
Efter 500 meters promenad längs en brusande å, på den fasta fäbodsvägen, kommer man till Finnåfallet. Finnåfallets vattenmassor väller utför skifferbranterna och här syns Finnsäterskifferns lättbrutna läger. Gustaindustrin i Brunflo bröt skiffer här på 1940-talet.
Till ljudet av forsande vatten är det skönt att koka kaffe vid den välordnade eldstaden nära fallet - missa inte denna lätt åtkomliga upplevelse!
Leden fortsätter sedan vidare, förbi fallet.


Finnåfallet
Foto: Jenni Andersson

 

Hällberget (vandringsled till toppen)

3 km kryssmarkerad led, med stigning i skiftande terräng och bitvis brant, som leder till toppstugan på Hällberget (640 möh). Högst upp hällar och fjällbjörk. Stigen går förbi Svedbodarna och Hällängesbodarna. Hällbärget är ett populärt utflyktsmål som bjuder en magnifik utsikt över Kaxåsbygdens frodiga ängssluttningar. Stora skogsområden blandas med odlad mark och små byar lite varstans. Längst bort i horisonten de delvis snöklädda fjällen.
Hällbergets branter stupande dramatiskt rakt ner i Hällsjöns vatten. Offerdals kyrka i Ede lyser vit i landskapet.
I stugan kan du koka ditt kaffe, värma dig och söka skydd vid dåligt väder. Värt ett besök!

Detaljerad vägbeskrivning: Från Kaxås kör väg 671 mot Bleckåsen. Efter ca 1 km, efter att ha passerat Åfloån, sväng vänster vid skylt ”Hällberget”. Mindre grusväg leder till vändplan på Storvallen och parkering (ca 2 km). Skylt vid vändplanen visar var leden börjar.

För mer information:
Kersti Jonsson
Tel: 0640-322 27, 073-063 27 45
Kersti talar även engelska och italienska


Vy från toppstugan på Hällberget mot Ede och Offerdals kyrka
Foto: Åsa Bornström-Högström

 

Nolasjöns Fäbodled:

Fäbodleden hittar man mellan Rismon och Enarsvedjan, norr om Landösjön. Leden är ca 1,5 mil lång och går mellan 8 fäbodar. Där gick man förr i tiden, för att buföra sina djur.
Vid varje fäbod kan man hitta en informationstavla med foton på hur det såg ut förr i tiden, samt information om vart man befinner sig och hur långt det är till nästa fäbod.
Om man inte vill vandra hela leden så kan man ansluta sig till den från Gammalbodarna, Hålsbodarna, Nybäckesbodarna eller Ängesbodarna.

Älgar i Offerdal
Älgar på besök på gården. Norr om Landösjön är chanserna att stöta på älg i skogen ganska stora.
Foto: Felix Nilsson
Vinnare i Offerdalsbygden i Samverkans stora tävling hösten 2009, barnklassen.
Juryns motivering: "rolig bild- på väg mot högre höjder"

 

Offerdalsbergs Urskog Naturreservat:

Offerdalsbergs urskog är en gammal, orörd skog med frodig växtlighet och en ljuvlig utsikt när du vandrar längs östbranten upp på Risbergets krön, bl a nyttjat av häng- och skärmflygare.
Det är ett litet fint urskogsreservat där du kan vandra i en högproduktiv skog som sedan lång tid är orörd av skogsbruk. Troligen gjordes den senaste och enda betydelsefulla avverkningen i slutet av 1800-talet och ett mindre uttag på 1940-talet.
Skogen består nu av mycket grov granskog av blåbärstyp med inslag av grova och högvuxna rönnar och björkar. Huvuddelen av skogen är 120-200 år, men granar på mer än 250 år är inte ovanliga. Den äldsta generationen är cirka 300 år gamla, alltså nära granens maximiålder.
Området ligger i en gammal kulturbygd och har givetvis utsatts för mänsklig påverkan under de senaste århundradena. Främst har det varit fråga om skogsbete. En fäbodvall ligger i områdets nordvästa del och den användes på sensomrarna och höstarna. Den var troligen i bruk till i början av 1900-talet. Myrarna, till stor del små starrmyrar, har utnyttjats som slåttermark.

En stig, som från början var en gammal anlagd hästväg, slingrar sig uppför branten från Västerberg. Vandringen upp är brant, men den är värd sitt pris. Här i östbranten har berget karaktär av sydväxtberg, med frodig och artrik vegetation och en härlig utsikt! Marken i reservatet är frodig tack vare Oldenskållans näringsrika skiffrar och gråvackor. Här hittas arter som trolldruva, stinksyska och kransrams. Strax utanför reservatet finns också en av Jämtlands största almar. Väl uppe på krönet är vegetationen magrare, med ett ganska stort inslag av tall.

Vägbeskrivning: Reservatet ligger drygt 2 mil nordväst om Krokom, efter väg 340 mot Lillholmsjö. Cirka 3,5 km norr om Tulleråsen, i Västerbergs by, finns parkeringsplats och vägvisare till reservatet.

 

Torpstigen, Almåsabygden:

För att dela den upplevelse det innebär att i all enkelhet ströva mellan de nu försvunna människornas hem, har en torpstig iordningställts på initiativ av Offerdals Hembygdsförening. På de platser man har lyckats identifiera har skyltar satts upp med den kunskap som samlats om dem som bodde just här. Längs stigen mellan platserna finns snitslar och skyltar märkta med en vandrarsymbol, så att man inte ska gå vilse. Var uppmärksam och håll utkik efter skyltarna med vandraren.

Rekommendationen är att börja vandringen från Almåsa. På vandringen kommer du att passera Almåsa, Ekeberg, Bäcken och Grötom. De flesta av torpen var soldattorp, där indelta soldater med familjer bodde. Soldaterna skulle vara beredda att rycka ut i händelse av krig. De tillhörde "Offerdals Milice", som det står i husförhörslängderna, och de tillhörde varsin rote. Soldaterna var anställda av bönderna i varsin rote- dessa bönder var skyldiga att hålla sig med indelt soltat. För varje rote fanns ett ryttarhärbre där den militära utrustningen förvarades. Den fick bara tas fram i händelse av krig, inspektion, övningar och liknande. Nyckeln till härbret förvarades hos någon av rotebönderna.
Man kan bli besviken över att inte finna några hus på de övergivna torpen, ibland knappt ens grundstenarna. Ofta har torpen plöjts bort då de nu ligger på brukad åkermark. Detta lämnar dock mer utrymme åt fantasin. Det är slående hur stilla och rofyllt det är på de platser där det förr bodde människor. Vi får själva tänka oss att här har fötts barn, bakats bröd, mjölkats kor och piskats mattor. Här har sten brutits för hand på oländiga åkrar, barn har stojat, lekt och slagits och kvinnor har gråtit hjärtslitande när en älskad make dött. Detta är de försvunna människornas kulturlandskap där de skrattat, arbetat, känt gemenskap, älskat, löst problem, skämtat, sovit, ätit och levt.

Vacker vy från Ekeberg, Offerdal
Vacker vy från Ekeberg
Foto: Ella Bäckebjörk

Go to top