Lapp-Nils – en folkmusikens mästare


Varför inte med en minnessten hedra den legendariske storspelmannen Lapp-Nils (Nils Jonsson). På 1940-talet restes en två meter hög häll av offerdalsskiffer, där konstnären ristat in en spelman, klädd i same-dräkt. Följande text är inhuggen:

Till minne av
LAPP-NILS
1804-1870
En folkmusikens mästare
Vården rest 1943 av spelmän och vänner

Lapp-Nils torpet i Önet
Besök Lapp-Nils Torpet i Önet
Foto: Åsa Bornström-Högstrom

På spelmännens stämmor runt om i länet talas om Lapp-Nils och de låtar han spelade. Han har ägnats artiklar i tidningar och publikationer. Trots detta vet många inte vem han var.

Lapp-Nils visade tidigt stora musikaliska anlag. Av spelmän i trakten lärde han sig spela fiol, och det dröjde inte länge, förrän han var deras överman. Storspelmännen ansågs, enligt gammal folktro, stå i förbindelse med övernaturliga makter, varifrån de fick sina låtar. Samerna var kända för att kunna trolla och spå, och de var väl förfarna i trolldom och hemliga konster. I en tid full av vidskepelse var det ganska naturligt, att Lapp-Nils, storspelman och same i en person, blev en fascinerande gestalt. Han satte människornas fantasi i rörelse.

Ryktet om Lapp-Nils och hans låtar var vida känt. Överallt där han for fram, blev han anlitad som spel-man. Alla ville höra den omtalade Lapp-Nils och dansa till hans spel.
I mars 1829 avkunnades i Offerdals kyrka lysning till äktenskap mellan "sockenlappen Nils Jonsson från Hallen och lappigan Kirsten Clementsdotter". Hon var dotter till någon av samerna i Offerdalsfjällen. Under de närmaste åren tycks Lapp-Nils i stor omfattning ha ägnat sig åt bröllopsspelningar. Han var överhopad med anbud, och för att få själve Lapp-Nils som spelman, gällde det ofta att ha tingat honom redan ett helt år i förväg.

Några år senare, år 1837, flyttar de två till Hållan i Offerdal, hustruns hemsocken. Familjen hade nu utökats med en fosterson som senare avled 1839 i "håll och stygn", endast 4 år och 7 månader gammal.

När Lapp-Nils skulle spela på ett bröllop, infann han sig ofta på orten en vecka innan bröllopet skulle äga rum. Traktens spelmän uppsökte då Lapp-Nils för att få lektioner och lära nya låtar. Redan klockan sju på morgonen började övandet, som sedan fortgick hela dagen. Först spelade Lapp-Nils upp låten några gånger, varefter de övriga fick spela efter. Lapp-Nils färdades omkring, och överallt tycks han ha blivit erkänd som storspelmannen framför alla andra.
Efter Lapp-Nils död framstod hans många elever som värdefulla traditionsbärare. Läromästarens spelstil fördes vidare.

I slutet av 1850-talet tycks Lapp-Nils helt ha upphört att spela dansmusik. Det gick då en väckelse i Offerdal och Nils blev religiös och fick för sig att det var synd att spela fiol så han tog och grävde ner fiolen i marken. Hans morfar sa då till honom att "Du är ju en rättskaffens och hederlig man och du har fått gåvan att vara musikalisk då kan det inte vara synd att bruka den gåvan". Spela du så länge du kan så gläder du både dig själv och andra." Efter det så grävde Nils upp fiolen ur marken, men han spelade inte längre dansmusik utan det blev gånglåtar och marscher.

Den 18 april 1870 avled Nils Jonsson, 66 år gammal. Dödsorsaken var kallbrand. Under sin levnad hade han varit skriven 33 år i vardera av socknarna Hallen och Offerdal.
Hustrun Kerstin Klementsdotter bodde kvar på torpet. Hon avled år 1885.

Lapp-Nils och hans hustru ligger begravda på Offerdals kyrkogård.

Go to top